Vilddjurssjukhusets år 2025

På Högholmens Vilddjurssjukhus vårdas varje år ett stort antal vilda djurpatienter. Många olika arter förekommer, men patientstatistiken visar också vissa återkommande säsongsvariationer. På våren vårdas ofta ungar av fälthare, ekorre och fåglar samt gråsälsungar. Under sommaren kommer, förutom måsungar, många tornseglare in för vård. Senare under sommaren och på hösten är fladdermöss och rovfåglar vanliga patienter, medan svanar och ugglor dominerar mot slutet av året. Igelkottar tas emot för vård året runt.

Målet för varje individ är att, i enlighet med djurskyddslagen, rehabilitera djuret så att det kan återföras till naturen och fortsätta leva självständigt. Även skadliga invasiva arter tas emot, men dessa avlivas omedelbart på ett smärtfritt sätt, eftersom lagstiftningen om invasiva arter förbjuder att de släpps ut i naturen.

År 2025 vårdades 1 645 djur på Vilddjurssjukhuset. Antalet patienter låg mycket nära rekordåret 2020, då cirka 1 700 djur vårdades. År 2025 var 76 % av patienterna fåglar och 24 % däggdjur.

99 djur kunde släppas tillbaka ut i naturen omedelbart eller inom de första 1,5 dygnen. Av de 634 djur som behövde längre vård rehabiliterades 422 så väl att de kunde återföras till naturen. Totalt fick alltså 67 % av de vårdade djuren en ny chans tack vare Vilddjurssjukhuset.

Majoriteten av djuren förs till vård av sina upphittare från huvudstadsregionen. I urbana miljöer beror behovet av hjälp ofta på människans verksamhet, antingen direkt, till exempel genom kollisioner med bilar eller fönster, eller indirekt, såsom bett från lösspringande katter eller hundar. Patienterna är ofta i dåligt skick; många fåglar som tas in för vård har exempelvis brutna vingar eller ben.

Med tillstånd från NTM-centralen flyttades en vanlig padda och en svartkråka som tagits in för vård år 2024 till Korkeasaari Zoo. Tidigare har även en berguv fått stanna kvar på djurparken med specialtillstånd. I dessa fall handlar det om djur som återhämtat sig väl under vården men som inte längre skulle klara sig själva i det vilda.

Finlands största fågelvård

Den största patientgruppen på Vilddjurssjukhuset är fåglar: år 2025 var nästan 80 % av de djur som togs in för vård fåglar. De vanligaste arterna var tornseglare och fiskmås. Bland mer ovanliga arter som vårdades kan nämnas snatterand, silkeshäger, kungsfiskare, brun kärrhök, järnsparv, vigg, en kull med kornknarrar och stenknäck.

Fågelinfluensa (H5N1 och H5N8) förekom fortfarande bland vilda fåglar år 2025. Beredskapen för fågelinfluensa påverkade fortfarande Vilddjurssjukhusets vårdrutiner när det gäller skyddsutrustning och andra försiktighetsåtgärder. Även andra sjukdomar beaktas i hygien- och vårdrutinerna, till exempel kryptosporidios hos ekorrar och salmonella hos igelkottar.

På Vilddjurssjukhusets webbplats kan du läsa expertråd och svar på vanliga frågor om vilda fåglar. Där finns till exempel instruktioner om hur man hjälper en skadad fågel och hur man bedömer om en ensam fågelunge behöver hjälp.

Andra patienter på Vilddjurssjukhuset

Bland däggdjuren var ekorrar och igelkottar de vanligaste patienterna. Som ovanligare fall kan nämnas två lodjur, en vattenfladdermus, en dvärgmus och tre långörade ugglor. Tre gråsälsungar vårdades också, varav två kunde återföras till havet.

Förutom fåglar och däggdjur vårdades två vanliga paddor och en vanlig groda. Till Vilddjurssjukhuset fördes också totalt fyra oidentifierade geckoödlor och grodor som hade hamnat i Finland från utlandet via resenärers bagage.