Forskning för djurens bästa
För att skydda hotade arter är det av största vikt att förstå deras levnadssätt. I naturen kan det dock vara mycket svårt att studera många arter på grund av svårframkomliga miljöer eller små populationsstorlekar. I en djurpark kan man däremot enkelt studera till exempel djurens beteende och fortplantning, eftersom de individer som observeras och deras bakgrund är kända och kamerasystem ger information om djurens rörelser dygnet runt.
Genom forskning kan välbefinnandet hos djur som lever i djurparker förbättras bland annat genom att deras beteende och förhållanden observeras och nya former av berikning utvecklas. Med hjälp av fjärranslutna apparater kan man följa temperatur, luftfuktighet, ljudnivåer och ljusperioder i miljön. På så sätt kan man till exempel säkerställa att temperaturen och luftfuktigheten i terrarierna är på rätt nivå. Uppföljningsteknik används också under djurtransporter.
Högholmens Vilddjurssjukhus är en viktig källa till forskningsmaterial för studier av inhemska arter. Till exempel ringmärks alla fåglar som rehabiliterats för att återvända till naturen, så att man även i framtiden kan få information om deras rörelser.
Forskningen bedrivs med djurens bästa i åtanke
Djurens välbefinnande är den etiska grunden för all verksamhet på Högholmen, även forskningen. När ny forskning planeras vägs nyttan för både individen och arten mot eventuella nackdelar. Djur som lever i djurparken är inte försöksdjur, och forskning får inte orsaka dem betydande skada. När man till exempel har studerat effekterna av bedövningsmedel på olika arter på Högholmen har djuren inte sövts för forskningens skull. Informationen har i stället samlats in när ett djur ändå har behövt sövas av veterinären för andra vårdåtgärder. Kunskapen om effekterna av bedövningsmedel är till nytta även utanför djurparksmiljön.
Individ- och artinformation samlas i databaser
Högholmen upprätthåller ett djurregister med uppgifter om antalet djur som har fötts och dött samt om djur som har anlänt till eller flyttats från djurparken. Internationellt fungerar Species360 ZIMS som en databas för djurparker och forskningsinstitutioner som arbetar med vilda djur. Den innehåller information på individnivå och därigenom även om djurarter. Uppgifter har samlats in vid djurparker, offentliga akvarier, räddningscenter för vilda djur och forskningsinstitutioner om sammanlagt över 10 miljoner djurindivider – inklusive djur som nu eller tidigare har bott på Högholmen. Internationella forskare kan använda dessa uppgifter och djurens stamböcker i sitt arbete.
Nästan alla djur som har dött eller avlivats på Högholmen undersöks vid Helsingfors universitets avdelning för veterinärmedicinsk patologi eller vid Livsmedelsverket, och undersökningsrapporterna sparas. Informationen från dem bidrar till att utveckla vårdpraxisen för djuren. En del av djuren skickas till naturhistoriska museets samlingar för eventuellt framtida undervisnings- och forskningsbruk. I vissa fall kan även blod- och vävnadsprover eller könsceller från djuren bevaras genom infrysning. På så sätt bidrar djuren till att öka kunskapen om artens vård och biologi även efter sin död.
Djurparkens besökare som forskningsobjekt
Även effekten av naturvårdskommunikationen och besökarupplevelsen i djurparken kan mätas genom forskning. Med olika forskningsmetoder, såsom enkäter, observationer och intervjuer, kan man samla in mångsidig information om de cirka en halv miljon besökare som årligen besöker djurparken samt om deras åsikter och erfarenheter.
Genom forskning kan man till exempel undersöka hur olika kommunikationsformer, såsom skyltar, presentationer eller digitalt innehåll, påverkar människors kunskap om naturvård och deras attityder. Genom att undersöka djurparksbesökarnas erfarenheter och åsikter kan Högholmen utveckla sin miljöfostran så att den blir ännu mer effektiv, kommunicera resultaten av naturvårdsarbetet på ett tydligare sätt, förbättra besökarupplevelsen och inspirera besökarna att agera för naturen.
Uppföljning av mångfalden i öns miljö
Högholmens läge utanför Helsingfors erbjuder utmärkta möjligheter att studera och följa upp den lokala naturen. På ön finns skogsområden, ängar, bergssluttningar och strandekosystem som utgör viktiga livsmiljöer för många arter. Högholmens trädgård anlades redan på 1800-talet, och i dag kartläggs och utvecklas djurparkens växtlighet som en del av LUMO-handlingsprogrammet för att trygga den biologiska mångfalden.
Uppföljning av vilda växter, insekter, fåglar och däggdjur hjälper oss att förstå förändringar i artbeståndet och ekosystemets tillstånd. På Högholmen följs fågelbeståndet upp året runt, bland annat genom att delta i vinterfågelräkningar och BirdLifes holkspaning. Öns växtlighet registreras i den webbaserade HORTIS-databasen. Dessa uppgifter kan användas exempelvis vid planeringen av åtgärder för skötseln av djurparkens omgivning.
