Högholmen före djurparken
Högholmen användes för rekreation av Helsingforsbor långt innan djurparken grundades. På 1500-talet beslutade Finlands hertig Johan att ön skulle bli Helsingfors stads egendom, och Högholmen blev ett populärt utflyktsmål. I slutet av 1800-talet fanns en restaurang på ön, men alkoholkonsumtionen ledde till störningar. För att komma till rätta med problemen arrenderade staden ut Högholmen den 1 maj 1883 till Helsingfors Spritbolag som folkpark. Bolaget skulle reglera tillgången till alkohol och upprätthålla ordningen.
Bolaget inledde byggnads- och renoveringsarbeten på ön. Restaurangbyggnaden, ritad av arkitekten Theodor Höijer, stod färdig 1884 och används fortfarande som restaurang Pukki. Under de följande åren färdigställdes bland annat ett väntrum för färjepassagerare och en bostad för trädgårdsmästaren. På ön anlades en trädgård och en stensamling för undervisningsändamål, och där fanns även andra aktiviteter, bland annat en bowlingbana. Spritbolaget började också planera en djurpark för att erbjuda avkopplande fritid.
Djurparkens första år
Högholmen var inte den enda plats som övervägdes när djurparken skulle grundas. Även Alphyddan i Helsingfors var ett alternativ, vilket är orsaken till att det där fortfarande finns en park som heter Djurgården. Stadsfullmäktige avslog dock förslaget med en rösts marginal, och den ursprungliga planen att placera djurparken på Högholmen genomfördes 1889.
Djur hade donerats redan före det officiella grundandet. De första djuren som anlände var björnarna Misha och Masha, ett år tidigare. På den tiden köptes och fångades djur fortfarande ute i det vilda. År 1890 anlände en ung isbjörn vid namn Finke till Högholmen från Norra ishavet, och året därpå byggdes ett isbjörnsslott på öns västra strand. De gamla björnslotten av sten färdigställdes också under de följande åren.
Till en början låg fokus på nordliga arter, men även tropiska djur togs emot när det fanns plats. Apor och papegojor som anlände med fartyg donerades till djurparken. En bronsskulptur föreställande en get donerades också till djurparken. Den hade ursprungligen köpts på världsutställningen i Paris samma år som Högholmen grundades och står fortfarande framför restaurang Pukki.
Mot modernisering
Djurparkens utveckling bromsades kraftigt av krigen, då det rådde brist på både foder och andra förnödenheter. När förbudslagen trädde i kraft tvingades Spritbolaget helt överlåta djurparken 1919, och den blev Helsingfors stads egendom. Det beslutades att Högholmen helt skulle reserveras för djurparksverksamhet.
Byggnaden som i dag kallas Apborgen stod färdig på 1930-talet. Den byggdes ursprungligen för lejonen, och till en början behövde besökarna betala en separat entréavgift för att se lejonen där inne. Ett nytt Björnslott byggdes inför Helsingfors olympiska sommarspel 1952 och används fortfarande av björnarna efter renoveringar.
På 1960-talet, i samband med djurparkens 75-årsjubileum, färdigställdes Kattdalen, som bland annat blev hem för de utrotningshotade amurtigrarna och snöleoparderna. Redan under samma årtionde fick Högholmen rykte om sig som en framgångsrik uppfödare av snöleoparder – vid den tiden var födslar och överlevnad bland snöleopardungar mycket ovanliga. Djurparkens dåvarande djurvårdschef förde också en stambok över arten fram till 2010. I dag förs de europeiska stamböckerna för bland annat markhor, europeisk skogsren och snöuggla vid Högholmen.
År 1974 började djurparken hålla öppet för besökare året runt, då en bro byggdes mellan Högholmen och Blåbärslandet. Under det följande årtiondet renoverades Kattdalen, och efter mitten av 1990-talet färdigställdes husen Amazonia och Borealia.
Högholmens djurpark var en av grundarna av Europeiska djurparkföreningen EAZA år 1992 och deltar fortfarande aktivt i organisationens verksamhet. Medlemsdjurparkernas gemensamma naturvårdsprojekt och kampanjer har samlat in pengar till bevarandearbete i djurens naturliga livsmiljöer och ökat medvetenheten om de problem som hotar olika arter.
Sedan 1990-talet har Högholmens djurpark deltagit i återintroduktionsprojekt både i Finland och internationellt. Syftet är att stärka bestånden av hotade arter genom att återföra djur som fötts i djurparker till naturen. Högholmens djurpark har också alltid tagit hand om skadade vilda djur, och 2006 öppnade ett renoverat Vilddjurssjukhus.
Från stadens ägo till en allmännyttig stiftelse
I början av 2018 ändrades Högholmens djurparks organisationsform från en enhet inom Helsingfors stad till en allmännyttig stiftelse. Som stiftelse kan Högholmens djurpark delta mer omfattande i internationellt samarbete och artbevarande. Stiftelsen för Högholmens djurpark har inget vinstsyfte, och Helsingfors stad fortsätter att stödja Högholmens verksamhet.
Under mer än hundra år har både djurparkens landskap och verksamhet förändrats. Synen på hur djur ska skötas och vilka slags utrymmen och vilken berikning de behöver skiljer sig helt från tiden då djurparken grundades. De gamla björnslotten av sten används inte längre som djurhägn, men finns fortfarande kvar som en påminnelse om djurparkens historia. I hela Europa regleras byggandet av djurhägn numera av lagstiftning och bestämmelser om djurvälfärd, och även vid Högholmens djurpark bedrivs omfattande vetenskaplig forskning om djurens välbefinnande.
Förr köptes djuren in till djurparkerna, men i dag flyttas djuren mellan djurparker som en del av internationella bevarandeprogram. Högholmens djurpark föder upp hotade arter i samarbete med andra djurparker som deltar i bevarandearbetet för att säkerställa arternas överlevnad. Djur tas inte längre från det vilda utan mycket tungt vägande skäl. Antalet djurarter på Högholmen har minskat sedan 1970-talet, med målet att ge djuren större hägn och med särskilt fokus på arter som omfattas av bevarandeprogram.
När byggandet av Kronbroarna färdigställdes i slutet av 2025 flyttades djurparkens huvudentré från Blåbärslandet till Högholmen, till en ny entrébyggnad som också rymmer djurparkens souvenirbutik.
