Visent

Bison bonasus

Visenten är Europas största landlevande däggdjur och en nära släkting till den amerikanska bisonoxen. De vuxna oxarna, som kan väga upp till ett ton, trivs för sig själva, medan kor och kalvar lever i flockar ledda av en gammal hona. Under vintern bildar visenterna större flockar.

Sommartid är visenterna aktivast på morgonen och i kvällsskymningen. Under den hetaste tiden vilar de i skuggan under träd och idisslar. Visenterna vältrar sig gärna i sand och på torr mark, men inte i gyttja. Under parningstiden på hösten strider oxarna om honorna. Dräktigheten pågår i nio månader och kalven föds på våren.

Bevarande

Det vilda visentbeståndet utrotades på grund av jakt och förstöring av skogar. De sista individerna sköts på Bialowiezas område i Polen på 1920-talet. På den tiden fanns det ändå cirka 50 visenter i djurparker och på privata gårdar.

En tysk zoolog samlade in detaljerad information om dem och sammanställde en stambok, som gav kunskap om
visenternas släktrelationer. Förökningen började styras så att nära släktingar inte tilläts föröka sig med varandra. På så sätt förblev visent beståndet rätt friskt och också antalet individer började stiga. Dessutom bytte djurparkerna djur sinsemellan.

Första gången fördes visenter tillbaka till Bialowieza år 1929, först till en stor inhägnad för tillvänjning, och på 1950-talet till friheten. Nuförtiden lever det i naturen samt på naturreservat ungefär 7000 visent individer runt om Europa. Visenten är en art som skulle ha dött ut utan djurparker.

Djur som fötts på Högholmen har utplanterats i samband med återinföringsprojekt i Ryssland.

Den arten och individerna som lever i Högholmens djurpark är med i EAZA Ex-situ Programme, EEP, ett skyddsprogram som organiseras av den europeiska djurparksföreningen EAZA. EEP:s mål är att bevara en frisk djurparkspopulation av arten och att möjliggöra utplantering i naturen också i framtiden.

EAZA Ex-situ Programme